Om mord
I vilket fall som helst, att mörda någon måste vara en av de saker som är absolut svårast både mentalt och rent praktiskt. Om man dessutom planerar att komma undan med det förhöjes svårigheten ytterligare. HUR gör man för att förmå sig själv till att skjuta någon? Hur sticker man en kniv i en annan människas kropp? Här tar min inlevelseförmåga eller fantasi slut, vilket jag anser vara ett klart tecken på god mental hälsa. Tanken är så främmande och motbjudande att jag blir bokstavligt illamående. Puh.
För vad är det egentligen man mördar när man sticker kniven i någon? En människa enkom? Nja. Vad du gör när du mördar någon annan eller dig själv är att mörda alla barn denna person någonsin skulle kunna få, alla relationer denna människa har eller kommer att ha. Alla leenden, Alla uppmuntrande ord, Alla goda handlingar. Handlingen i sig är ett gigantiskt steg bort från mänsklighet, samtidigt som det rent historiskt har varit nästan naturligt. Konsekvenserna är om möjligt ännu större. En mänsklig mördare tvingas döda sig själv innan dess att han kan döda andra.
Därför kan man aldrig döda EN människa enbart. Vi är del av en kedja eller cirkel, och vi kommer så förbli.
Vissa tankar borde man kanske inte tänka....
Eller?
tror inte att det är så svårt att utföra handlingen i sig. adrenalin anyone?
(men sen medför det ju allt du säger)
Det är inte så att vi alla är:
mördare som aldrig mördat?
våldtäktsmän som aldrig våldtagit?
tjuvar som aldrig stulit?
misshandlare som aldrig misshandlat?
Det är inte så att vi alla har ondskan i oss, och det är upp till oss om vi släpper ut den?
Det är inte så att vi bara försöker kontrollera djuret i oss?
zlugg: Det vet jag faktiskt inte. Att anta att det är så tror jag dock inte att man ska göra.
För mig hjälpte det att fundera på hur nära jag själv har till ondska för att förstå och förlåta dom som gör hemska saker. Skulle Hitler ha älskat sina barn? Troligtvis... och det tycker jag säger mycket om oss människor. Jag tror inte att det finns helt onda människor.
Jepp! Bra skrivet Kalle!
Det är intressant att planera ett mord i huvudet. Hur svårt kan det vara liksom? Obviously ganska svårt eftersom så många blir påkomna. Men ändå. Man undrar ju om ens egna plan skulle funka :P
Okej, nu verkade jag lite psykopatig igen... Sorry
Lolly: Där brister min empati.
Angie: Varför är jag inte förvånad?
alltså ärligt, jag tror man har lite för höga tankar om sig själv om man inte tror att man skulle klara av att döda en annan människa.
vad hindrar oss från att inte följa destruktiva impulser? kultur, som i de bästa fall är grundad på förnuft.
före kulturen var vi djur men stora hjärnor. kultur är nedbrytbart.
Allt jag säger är: jag vet inte. Och det är inte att ha för höga tankar om sig själv, tvärtom. Jag är alltför feg och svag med att lyckas med något sådant NU. Vad framtiden håller i sitt sköte vet jag dock ej.
:)
Jag tror det är väldigt sant det du säger, innan man mördar någon annan måste man mörda sig själv, jag tror kniven är vass i båda ändar. Det är nog ganska nyttigt att tänka på sånt här, om man ska förstå lite hur dom som mördar tänker, hur många hål deras själar egentligen har.
