Tillägnad Ljusbringaren

Drömmen om drömmen som aldrig besannats,
Rädslan för besten som aldrig övermannats,

Där gott och ont är Världens dimridå,
och allting ryms i hjärtats gråa vrå,

Nu finns han inte längre kvar,
Han som en gång hade alla svar,

Ur led är tiden, mörkret har gått bort,
Kärleken är vriden, vriden och av annan sort,

Nu älskar jag för andras skull, ej längre för min egen,
Jag är bara barnet nu, och jag har  tagit första stegen,

Vaknat upp ur drömmen klätt mig i mitt sanna jag,
Släppt det tomma löftet, Aldrig mera svag,

För nu finns han inte längre kvar,
Han som en gång hade alla svar,

Kvar finns bara du och jag och tanken i sin egen storhet,
Men ännu lurar jag i mörker, jag är fortfarande diskret...

Kommentarer
Postat av: Sofia

Tack för kommentaren Kalle, det värmde verkligen. Du är en helt fantastisk person!

2009-06-29 @ 20:50:18
URL: http://sofialejon.blogspot.com
Postat av: Kalle

Tackar. Kanske förstår du nu vad dikten handlar om? :)

2009-07-02 @ 19:28:56
Postat av: Sofia

Ja jag tror det. Om du syftar på det du berättade för mig?

2009-07-06 @ 20:05:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0