Godtycklighet är MIN arvedel.

Att formulera en definition

Om vi utgår från att både slump och determinerade system existerar, hur kan vi då formulera en vilja som inte faller under någon av dessa kategorier? Det man vill får alltså inte vara determinerat av diverse faktorer i ens liv. Den fria viljan kan (eftersom vi kallar den just "fri") inte vara bunden av vårt arv, om arvet vi har ger oss en specifik natur- dvs. en böjelse för att göra vissa val framför andra. Inte heller får valet vara relaterat till miljön. Här måste man helt bortse från hur ens uppväxt och sociala kontext präglat ens sätt att tänka. Valet måste alltså vara oberoende av både arv och miljö. För så fort man kan ange skäl till ens handlingar, så fort man kan rättfärdiga dem och peka på orsaker, så hamnar man i ett deterministiskt mönster. Obunden av den kausala världen. Nu menar säkert många att man i varje given situation kan välje mellan flertalet alternativ, men detta är väl knappast annat än en illusion?

Säg att du står i valet mellan ett äpple eller en gräddbakelse. Du upplever helhjärtat att du har ett val och att det är helt fritt. Du väljer äpplet. En kompis frågar dig varför du valde just äpplet. "Det är nyttigare." Om du upptäcker i en sådan situation att du kan förklara just exakt varför, eller om du bara inser att det lär finnas en förklaring, är du lika hopplöst orsaksbunden som du alltid har varit.

En annan viktig aspekt i detta sammanhang är slumpen. Om slumpen existerar kan vi helt eller delvis utesluta determinism. Forskare tror sig nu ha upptäckt slump inom kvantmekaniken, som lär fortplanta sig till större system. Jag är inte det minsta insatt i ämnet, men låt oss för en stund utgår från att slumpen finns. Om slumpen finns kan den i teorin påverka determinerade system, som t.ex. månens bana runt jorden. Föreställ dig att man av slump råkar spränga en skaplig mängd atombomber på månen som rubbar dess bana. Nu följer frågan; Var bånens bana någonsin deterministisk? Nej det kan man ju knappast påstå. Om atombomberna gick av av en slump, var det alltså inte förutbestämt från tidens begynnelse att det skulle hända. All determinerade system blir på så vis, "determinerade tills dess att de påverkas av slump", alltså egentligen inte determinerade alls.

En möjlig förklaring till fri vilja, eftersom den måste vara kausalt obunden, är just slumpen. Det du gör är inte bundet av orsaker utan händer bara på måfå. "Varför gick du in i godisbutiken?" "Jag bara gjorde det. Ingen vilja eller några impulser föranledde det." För mig kan detta knappast vara "fri vilja", eftersom vad som händer av slump inte har någonting med din vilja att göra alls. Så vad är fri vilja egentligen? Jag har inte ens i teorin lyckats fastställa det.

Rättfärdigandet av fri vilja

Hur påvisar man fri vilja så att den vare sig är föremål för slump eller orsaker? Hur kan man visa att fri vilja faktiskt existerar? Som jag ser det blir dessa frågor i sig meningslösa om man inte kunnat hitta en god definition av vad fri vilja är. Sanningen är den att det är ett påstående av metafysisk art. Man kan vare sig motbevisa det eller bevisa att den existerar. Däremot kan man ange rimliga argument för och emot vardera sidan. Som jag ser det finns det en rad giltiga argument som talar emot den fria viljan, däribland arv och miljö-faktorer.

Relevans

Är begreppet fri vilja ens relevant i vårt samhälle? Bereppet är inte bar odefinierat, det kräver dessutom en mängd overifierade premisser. Finns det verkligen en märkbar skillnad mellan en värld i vilken fri vilja existera, och en där den inte gör det? Det är helt enkelt omöjligt att veta. Vi kan i dagsläget inte veta hur många färger vi i teorin "saknar" i universum, eller vilken skillnad de skulle göra. Så varför tala om fri vilja egentligen? Är det inte av hävd en ickefråga? Ingen etisk teori kräver att fri vilja existerar. Kan man inte bygga upp en kultur som inte bygger på individens fullständigt fri val? Självklart finns det stora risker med att utesluta den fria viljan helt, och frågan är om det inte handlar om den faktiskt fri viljan utan om upplevelsen av den. Är fri vilja enbart en upplevelse och en social konstruktion i vilket man bäst kan få ett samhälle att fungera? I så fall sprider jag i detta ögonblick samhällsfientlig information. Placeboeffekten bygger på att man tror att sockerpillret fungerar, att det finns en medicinsk grund till att man mår bättre av pillren. På samma sätt kan man kanske hävda att tron på fri vilja fungerar. Eller?